Handlingsplan för krissituationer

Enebydungens förskola

Det som inte får hända…. 

…..händer tyvärr ibland

Alla pedagoger på Enebydungens förskola ska ha god kännedom och beredskap för hur man handlar och förhåller sig vid uppkomna kris- eller katastrofsituationer. Handlingsplanen ska underlätta förfarandet när detta uppstår. Utbildning för alla pedagoger i ”första hjälpen” sker kontinuerligt och dokumenteras.  

Handlingsplanens innehåll: 

  1. Krisgrupp 
  1. Viktiga telefonnummer 
  1. Ett barn försvinner 
  1. Brand/utrymning 
  1. Yttre hot/inrymning 
  1. Grundplan 
  1. Allvarlig sjukdom hos barn eller medarbetare  
  1. Allvarlig sjukdom hos vårdnadshavare eller syskon 

         9. Dödsfall av barn eller medarbetare  

         10. Olycksfall på förskolan 

         11. Hur man bemöter någon som drabbats av sorg 

         12. Reaktioner vid chock och kris 

Krisgrupp 

Krisgruppen fungerar som resurs för förskolans barn och pedagoger vid en olycka/kris. Vid krissituationer kontaktas i första hand rektor som sammankallar hela eller delar av krisgruppen för att i varje enskilt fall utforma lämplig insats. Åtgärder vid krissituationer ska alltid utvärderas efteråt. Krisgruppen träffas en gång per läsår för genomgång och uppdatering av krisplanen. Rektor kallar till mötet. 

Krisgruppens medlemmar: 

Förskollärare    Camilla Byström 

Förskollärare    Anette Åsbrink 

Rektor   Leena Quiles mobil 0708-684579 

Viktiga telefonnummer 

Polisen   Akut 112 

Räddningstjänsten  Akut 112 

Ambulans   Akut 112 

Sjukvårdsupplysningen  1177 

Giftinformation  Akut 112 

Vårdcentralen  08-12338950 

Kommunens växel  08-568 910 00 

BUP   08-12352100 

Nummerupplysningen 118 118 

Om ett barn försvinner 

  1. En pedagog stannar där de senast såg barnet 
  1. En pedagog letar efter barnet/ ber andra avdelningar om hjälp 
  1. En tredje är med barngruppen 
  1. Håll koll på tiden, efter 10 min RING POLISEN! 
  1. Meddela vårdnadshavare  

Vi förebygger rymning genom att: 

  • Vi har haspade grindar på förskolan.  
  • Skyltar och information till vårdnadshavare som visar vikten av att haspa grindarna.  
  • Vi räknar barnen när vi är ute och inne. 
  • Vi pedagoger placerar oss på gården så att vi har god översikt. 
  • Vid överlämning av barnen till andra pedagoger finns namnlistor på Tyra med barnens namn som checkas ut allteftersom barnen går hem. 
  • Vi har tydliga öppningsrutiner och stängningsrutiner. 
  • I varje hall finns en brandlista uppsatt där vårdnadshavare kryssar sitt barn när de kommer och när de går hem.  
  • Tydliga instruktioner ska ges om någon annan hämtar barnen, i annat fall lämnas inte barnet ut.  

Vid utrymning 

En pedagog tar brandlistan (närvaro med barnens namn) samt symbolen för respektive avdelning och går till staketet för att ta emot barnen. 

En pedagog stannar kvar inomhus och ser till att alla barn på avdelningen kommer ut ur huset. 

Vi går gemensamt till uppsamlingsplatsen, en vuxen längst fram och en längst bak. Vid staketet checkar vi av att alla på listan är med ytterligare en gång. 

Yttre hot / inrymning 

Vid yttre hot tar en pedagog visselpipan som hänger i respektive hall vid ytterdörren och blåser upprepade gånger samtidigt som pedagoger rör sig över gården (så att alla hör). Pedagoger ute på gården samlar snabbt ihop barnen när de hör visselpipan ljuda och ser till att alla kommer in genom respektive avdelnings dörr, låser den och går vidare till respektive lekhall. Väl framme lägger sig barnen på golvet och ansvarig pedagog för listan prickar återigen av barnen. Villekulla, Sunnanäng och Katthult i stora lekhallen och Junibacken, Sörgården i den lilla lekhallen. Den pedagog som blåst i visselpipan ansvarar för att gården är tom och säkerställer att ytterdörren är låst. Om situationen tillåter drar en pedagog ned rullgardinerna på respektive avdelning. En av pedagogerna som befinner sig i stora lekhallen larmar 112 och avvaktar instruktioner från Polisen. 

Grundplanen 

  1. Rektor kontaktas vid inträffad kris. 
  1. Rektor sammankallar hela eller delar av krisgruppen och inhämtar information om vad som inträffat. Vad har hänt? Vilka är drabbade? Den aktuella situationen? I samband med detta utser gruppen en sekreterare som dokumenterar vad som händer. 
  1. Upprätta handlingsplan utifrån den uppkomna krissituationen. 
  1. Krisgruppen planerar hur informationen ska spridas till berörda pedagoger och barn i akutläget och på längre sikt. 
  1. Dagen avslutas i regel ej tidigare pga det inträffade. 
  1. Rektor tillsammans med krisgruppen iordningställer ett rum/speciell plats för bearbetning av det inträffade och inhämtar även anhörigas önskemål. Vid behov kontaktas även hjälp utifrån från andra instanser.  
  1. Krisgruppen avgör när arbetet kan avslutas. 
  1. Vi utvärderar krisarbetet. 

Hur ska vi gå tillväga vid: 

Allvarlig sjukdom av barn eller medarbetare  

  1. Rådgör med den som är sjuk och de anhöriga om vilken information som ska ges till barn och pedagoger. Ryktesspridning undviks genom kontinuerlig information. 
  1. Rektor håller kontakt med den sjuke. 
  1. Tänk på att barn kan behöva extra stöd i samband med kamrats sjukdom via kurator, sjuksköterska eller psykolog. 

Allvarlig sjukdom hos vårdnadshavare eller syskon 

  1. Efter samråd med barnets anhöriga om rådande situation behöver eventuellt berörda pedagoger och eventuellt barn informeras om det inträffade. 
  1. Efter besked om allvarlig sjukdom i familjen är det viktigt att barnet förstår att situationen är känd av dess pedagoger. Barnet behöver bli bemött med förståelse utifrån situation och behov.  
  1. Visa barnet individuell omsorg och stöd. 

Dödsfall i barn- eller personalgrupp 

  1. Krisgruppen inhämtar korrekt information. 
  1. Krisgruppen sammankallar avdelningsansvariga för att delge information. Lämplig person utses som kontaktperson med hemmet. Därefter bestäms vad som ska kommuniceras till barn och vårdnadshavare. Det är viktigt att ge sann och konkret information om vad och vem det gäller.  
  1. Rum/plats för bearbetning iordningställs. 
  1. Ge barn och personal tid för samtal och bearbetning av känslor och reaktioner.  
  1. Upplys om vanliga sorgereaktioner, krischockens fyra faser (chock, reaktionsfas, bearbetning, nyorientering) enligt psykiatriker Johan Cullberg. 
  2. Var uppmärksam på om något barn behöver extra stöd. Erbjud enskilda samtal med kurator, sköterska, psykolog eller annan person. 
  3. Vid barns dödsfall, samråd med hemmet om deltagande vid begravning. 

Vid olycka på förskola 

  1. Första hjälpen. 
  1. Tillkalla ambulans. 
  1. Underrätta föräldrarna. 
  1. Underrätta rektor. 
  1. Samla alla barn på lämplig plats. 
  1. Ge tid för samtal och bearbetning av det barnen upplevt. 

Om en vårdnadshavare hämtar/lämnar påverkad på förskolan 

Vid lämning: 

Ta emot barnet. Bilda dig en uppfattning om vårdnadshavares tillstånd.  

När det finns fler pedagoger på avdelningen, ring den andra föräldern eller nära anhörig. 

2. Vid hämtning: 

Om fler pedagoger är tillgängliga, uppehåll föräldern för att skapa en uppfattning om tillståndet.  

En annan pedagog tar hand om barnet och barngruppen. Om det finns någon annan pedagog tar den personen kontakt med den andra vårdnadshavaren. 

Du som pedagog får inte hindra vårdnadshavaren att ta med sitt barn. 

Om vårdnadshavaren kör bil, ring polisen.  

Vid oro för barnet, ring Danderyds kommun 08-568 910 00 kl. 8-16.30. Be att få tala med mottagningsteamet. Utöver denna tid ring Socialjouren, Stocksholms region 08-50840700 

Hur ska man bete sig när någon drabbas av sorg? 

  • VAR NÄRA OCH NÄRVARANDE! Våga vara utan svar på alla frågor. Ta kontakt. 
  • VAR LYHÖRD! 
  • SÖK GÄRNA KROPPSKONTAKT! När man inget kan säga, räcker det långt att hålla hårt i hand, kramas eller lägga handen på axeln. 
  • VAR INTE RÄDD FÖR TÅRAR OCH TYSTNAD!  
  • SÄTT ORD PÅ DET SOM HÄNT och LÅT DEN SÖRJANDE FÅ TALA.  
  • FÖLJ UPP OCH FORTSÄTT HÅLL KONTAKTEN.  

 Vad händer sedan? 

Efter det första akuta stadiet är det viktigt att arbetslaget får handledning/stöd från rektor och någon i krisgruppen. Det kan behövas hjälp med att strukturera det fortsatta arbetet.  

Hur arbetar vi vidare i förskolan? 

Man kan t.ex. ha 

  • Föräldramöten 
  • Enskilda samtal 
  • Personalmöten 

Bedöm vad som är lämpligt. 

Mötena utgår ifrån situation. Det är viktigt att lyssna och ta emot reaktioner, lyssna utan att åtgärda och lösa. Det är viktigt att det få ta tid! Ta hjälp av någon ur krisgruppen vid behov. 

Så här kan man fortsätta att bearbeta händelsen i förskolan 

  • Avsätt tid för samtal regelbundet under en lång tid framöver, stäm av med gruppen hur de har det och ev. även med enskilt barn. 
  • Var vaksam på reaktioner. Tänk på att reaktionerna kan vara olika. Var och en reagerar/sörjer på sitt sätt. LÅT SORGEN TA TID! 
  • Ta vara på barnens önskemål. 
  • Låt barnen rita och berätta vad de tänker på och funderar på. 
  • Markera den tomma platsen med ljus, blommor och ev. foto. 
  • Se vårdnadshavarna som en resurs. 

Lämplig person ur arbetslaget håller kontakt med familjen. Ta ev. hjälp av någon ur krisgruppen. Fråga vad familjen vill och vilka önskemål de har när det gäller bl.a. begravning, minnesstund och fortsatt kontakt. Det är viktigt att vara lyhörd för familjens önskemål. 

Tänk på att barnen kan behöva hjälp att visa sitt deltagande. 

Reaktioner vid chock och kris 

En psykisk krisreaktion är en övergående process, som kan delas upp i fyra faser; Chockfasen, Reaktionsfasen, Bearbetningsfasen och Nyorienteringsfasen. 

Faserna är tydligare i större krissituationer. De varar sammanlagt under ett år eller längre. Vid smärre chocker kan chockfasen, reaktionsfasen och delvis också bearbetningsfasen gå i varandra och nästan sammanfalla till en fas som kan vara över inom några dygn. 

–Chockfasen inleder krisförloppet. Vid kraftig chock pågår chockfasen från ett kort ögonblick till några dygn. Under denna fas försöker man med all kraft att hålla verkligheten ifrån sig. Man har svårt att förstå vad som har hänt. En del råkar i affekt och skriker. Andra blir tysta och paralyserade. Några gråter eller pratar forcerat. Under den här fasen behöver personen omvårdnad och kroppskontakt. Man är inte mottaglig för goda råd eller information. Man ska heller inte lämnas ensam. En människa kan vara chockad utan att det märks något utåt. Andra personer måste därför, utifrån det som inträffat, räkna med att personen kan vara chockad och agera därefter. Ge något att dricka, använd kroppskontakt och lyssna. ”Håll i – håll om – håll tyst” 

-Reaktionsfasen inträffar när den drabbade inte längre kan hålla verkligheten ifrån sig eller inte kan förneka det som hänt. Hon börjar förstå innebörden av det som inträffat och förtvivlan är total. Hon ser inte hur hon ska kunna uthärda och är rädd för att ”bli galen”. Hon ältar problem och frågor. ”Varför skulle det här hända?” Detta är ett led i att närma sig det som känns svårt. Inslag av ångest, nedstämdhet och sömnsvårigheter förkommer. Inte heller under denna fas är personen mottaglig för information – de behöver prata själv? Många har också ett stort behov av att göra något, konkreta, praktiska handlingar. 

-Bearbetningsfasen innebär att den akuta delen av krissituationen är över. Man börjar känna att man är på väg att klara svårigheterna. Vid svår akut kris infaller bearbetningsfasen efter 4-6 veckor. Det innebär att man på ett djupt plan lyckas acceptera det inträffade. Man kan säga att det här grovarbetet äger rum för att komma tillbaka till ett ”normalt” liv. Under bearbetningsfasen är personen mottaglig för information och fakta kring det som inträffat. Fasen kan pågå under ett halvt, till ett år. Sorg tar tid, men ingen sörjer på samma sätt. 

-I Nyorienteringsfasen har man kommit långt i krisförloppet och man kan börja se hoppfullt på framtiden. Ingen som har varit med om en kris kan glömma det som har hänt, men man kan lära sig att leva med smärtan, rädsla, sorgen och saknaden. En väl bearbetad kris gör att man mognar som människa och får en inre styrka som man inte hade innan. 

–Tänk på: Den bästa hjälp till självhjälp är att prata och sätta ord på sina känslor.